eller är principer en bortförklaring i vissa fall? Var idag på Friskis och hörde ett samtal mellan vad jag tror var dotter, 25 år och mamma 55 år cirkus. Dottern pratade om att hon hade varit tvungen att äta något som luktade mkt illa till middag, förmodligen inhandlad på en grill för det hon hade att välja bland var detta som luktade illa (jag gissar på kebab? mamman gissade på hund!?) och korv men då hade hon ju behövs köpa flera korvar. Det fanns visserligen baguetter också MEN "jag äter då aldrig kall mat när det är kallt och jag äter aldrig varm mat på sommaren när det är varmt"

va?

princip?

jag säger knas och bortförklaring.

Promenader är trevligt, ensam, i sällskap, på väg till något, på väg till något, på väg ingenstans. Begreppet Mindfullness-medveten närvaro i nuet är högaktuellt, stanna upp, lyssna, lukta, känn, va här och nu

nutid

Att stänga av tv-n är ett steg närmare nutid för mig, jag hör klockans tickande, låter den få ticka men störs inte av det. Jag hör tom frysens tysta dån. I går var vi på en promenad och hamnade i en skogsglänta, stannade upp och det var

tystnad

så underbart och stilla, det var dimma och lite nyfallen snö på träd och mark och det var tyst

här och nu ä rvad du nu sätter ner fötterna, nu äter frukost, lyssnar på en vän som berättar något, håller i någons hand

just nu

inte illa att stanna upp och verkligen uppleva det som sker just i den stunden du är i just ju, oroa sig över i morgon gör att du missar det bästa som är i stunden

vi ses i nuet