"Så länge det lyser mitt emot" sjunger Marie Fredriksson.

Känns som jag skrivit om detta tidigare... Iallafall syftar hon på när hon kom hem från turneér från långt hemifrån och klockan var mitt i natten. Hon tittade ut och såg att det lyste i ett fönster i huset på andra sidan gatan, en gammal tant satt och drack kaffe, det kändes tryggt. Jag är lite likadan. Har tidigare ej sett något fönster utan bara skog när jag tittar ut vilket är helt fantastiskt men nu byggs det för fullt en villa, inte alltför nära men jag ser ändå om det är tänt eller släckt i fönstren. Det är lite mysigt när det är tänt men varför? För att då lägger jag mig inte sist? Någon kan rädda mig vid inbrott? Men det gör väl Björn?